Jag vill tro att det beror på att dagarna blivit ljusare – att en gryende reslust – allt mer pockar på uppmärksamhet. Och, som oftast, en bilresa till Skottland /Wales – gärna båda på samma biltur – står alltid högst upp bland resmålen jag vill – återuppleva.
”Hur kommer det sig?” börjar jag lite smått fundera över. En kort stund bara, för jag har ju redan svaret klart för mig – som bygger på ordet ovan – återuppleva.
Båda erbjuder mig upplevelser jag vill få ta del av – igen.
En slags ”förälskelse” tänker jag en stund – leendes – i en slags jämförelse med Madame som jag heller inte vill vara utan. Mycket förnöjd över att M också gillar långa bilresor.
OK – inget ont om vårt ”konditori” Sultan här i Vingåker men det förmår inte riktigt skapa den känsla som jag upplever när jag ser den här bilden – jag vill gå in…
Trots att jag är klart medveten om att deras ”fikabröd” – i jämförelse med vad vi erbjuds i Sverige – är lika lite lockande som förra veckans torra Mandelkubb på ett lokalt föreningsmöte.
Vad jag tycker mig förstå är det som lockar mig här stavas – miljön – eller kanske atmosfären. Förmodligen båda tillsammans.
Kom jag just att fundera lite över – den 19:de denna månad.
Sanremo är en elegant skönhet till stad där hon ligger behagfullt utsträckt längs kusten i Ligurien, nära gränsen mot Frankrike. Klimatet är milt året om och Sanremo kallas inte för inte för ”blommornas stad”.
Härifrån skänks varje år de många tusen blommor som smyckar Blå hallen under Nobelfesten. Alfred Nobel valde nämligen att tillbringa sina sista år i livet i Sanremo och det är inte svårt att förstå varför.
Så intressant, säger jag till mig själv, när jag samtidigt känner att jag njuter av vad texten berättar för mig.
Inte visste jag att blommor från Italien smyckar Nobelfesten. En stillsamt presenterad information som med råge överträffar allt skräp som prackas på mig om ”Mellon”.
Man tycker olika…
Jag har ett flertal gånger fått predikat för mig att ”Vi måste sätta Vingåker på kartan” – men ingen har kommit på – hur!
Ett slott eller ett äppelträd räcker inte – och jag kan heller inte se något i kommunen (utom Outlet då) som kan betecknas som ”värt en plats på kartan”.
Vore det då inte intressant att själv åstadkomma/skapa något eget som pekar ut något klart positivt om Vingåker.
Och menar då något liknande som i bilden från Japan.
Och lägga ut på t ex Facebook? (Och den egna hemsidan?)
Som sakta nöter in positiva känslor om vår kommun…
Vad kan då behövas för en sådan sak?
– Att vi vill
– Några kreativ personer
– en dator och photoshop
Mer behövs inte och kostnaden för en sådan ”grej” är nära -noll.
Men så var det där med den kreativa personen…
Och så fick jag för mig att med ett par snabba och enkla bilder visa på skillnaden mellan kommunal kreativitet och spontan sådan som lekt fram av en grupp inspirerade människor som…
Ta nu inte mitt försök – på 19 sekunders tanketid och 2 minuters jobb i datorn -kunde åstadkomma som annat än en skiss på något som skiljer sig från ”kommunstyrelsen då”.
